01 mars, 2018
Stefan Bengtsson's picture
Stefan Bengtsson Rektor och VD

Ökar Chalmers vetenskapliga genomslag?

När jag kom som ny rektor till Chalmers identifierade jag tre stora utmaningar – jämställdhet, vetenskapligt genomslag och breddad studentrekrytering. Två och ett halvt år har gått. Vad har hänt? Kan vi se rörelser i rätt riktning?

Det hade varit roligt att kunna säga att det skett stora förändringar. Det har det inte, men vi ser ett antal rörelser i rätt riktning. Kanske är det naturligt eftersom det sannolikt kommer att krävas ett långsiktigt och uthålligt arbete för att flytta positionerna avsevärt. Detta är det andra blogginlägget av tre där jag ger min syn på var vi står. Jag började med jämställdheten 7 december och fortsätter nu med det vetenskapliga genomslaget.

Många av Chalmers institutioner har arbetat tillsammans med biblioteket med att analysera de publiceringsmönster som finns på institutionen och diskutera om resultaten publiceras i för ämnet de mest relevanta tidskrifterna/konferenserna. Det tar lång tid innan citeringsstatistik påverkas, men kan vi se några tecken? Det kan vi faktiskt! Det finns mätningar som visar på att genomslaget ökar. Ett exempel är indikatorn ämnesnormerad relativ citeringsfrekvens i CWTS Leidenranking som är en indikation på vetenskapligt genomslag. Om endast Chalmersanställdas ”andel” av varje publikations citeringar vägs in (fraktionalisering) har Chalmers under de senaste åren haft en tydlig positiv utveckling med en ökning från 1,01 till 1,10. Utvecklingen är också bättre än den som citeringar vid KTH och DTU visar, även om DTU ligger på en högre citeringsnivå.

Utan fraktionalisering är utvecklingen fortfarande positiv för Chalmers, men inte lika tydligt i relation till DTU och KTH. En slutsats av det är att Chalmers samarbeten med andra lärosäten/organisationer inte verkar ge lika stor utdelning i vetenskapligt genomslag som de samarbeten som KTH och DTU har.

Data från alla tidskriftsartiklar, i den bredare databasen Scopus, visar samma tendens till ökning, men inte med ett lika tydligt trendbrott de senaste åren. Data från alla typer av publikationer i Scopus, dvs. tidskriftsartiklar, konferenspubliceringar, ”editorials”, reviews, översikter, böcker och bokkapitel, visar att den sammanlagda positiva utvecklingen som setts tidigare verkar ha avstannat under den senaste mätperioden. Jämför man de olika mätningarna visar det att det vetenskapliga genomslaget för andra publikationstyper än tidskriftsartiklar inte har en lika positiv utveckling och när det gäller konferenspublikationer vet vi dessutom att det är en negativ utveckling.

Chalmers vetenskapliga genomslag i tidskrifter ökar alltså. Men totalt är Chalmers fortfarande en bra bit ifrån de mest framgångsrika lärosätena i landet. En oroande tendens är att från 2011 har andelen tidskriftsartiklar (av alla publikationer) visserligen ökat något, men ökningen är klart mindre än den för t ex DTU och KTH. Eftersom Chalmers relativa citerings­frekvens väldigt tydligt dras ner av de publikationer som inte är tidskriftsartiklar kan detta försvåra en fortsatt positiv utveckling av vetenskapligt genomslag, åtminstone i relation till andra universitet.

Excellensmåttet ”andel artiklar som är bland de 10% mest citerade i sitt ämnesområde” (topp 10%, enligt CWTS) har de senaste åren visat en markant förbättring om man räknar fraktionaliserat. Chalmers har gått från en sjunkande utveckling, med som lägst 9,8% och plats 9 i Sverige för perioden 2010-2013, till 11,7% och plats 2 för perioden 2012-2015. Världsplaceringen gick under samma period från plats 375 till plats 213.

Slutsatsen är att delar av Chalmers forskning har fått tydligt ökat vetenskapligt genomslag och att Chalmers förbättrat sin ”excellensposition”. Samtidigt har andra delar av Chalmers forskning inte haft samma gynnsamma utveckling och Chalmers ligger fortfarande sist bland de stora universiteten i Sverige i ämnesnormerad relativ citeringsfrekvens för sina publikationer.

Det finns alltså tecken på ökat genomslag, men det verkar inte gälla hela verksamheten eller alla ämnen. Mycket arbete återstår alltså. Ett stort tack till bibliometrikerna vid CLS/Biblioteket som försett mig med underlag till detta blogginlägg.

Kommentera

Dela artikeln

1 Kommentarer

Göte Wallin's picture
Excellens - befordra rätt!
Ett förslag: Se till att befordra (till t ex professorer) de personer som har ett starkt nationellt men framför allt internationellt nätverk och som har publicerat i de mest erkända internationella tidskrifterna. Publiceringar tillsammans med erkända forskare vid andra välrenommerade universitet skall också premieras liksom erfarenheter från andra lärosäten, inte minst internationella. Kompetens, erfarenhet, resultat och nätverk måste alltid ha första prioritet vid tillsättningar. Utan detta kommer aldrig Chalmers att kunna närma sig de främsta universiteten i världen.

Lämna kommentar: