28 november, 2016
Stefan Bengtsson's picture
Stefan Bengtsson Rektor och VD

Forskningspropositionen presenterad

Igår presenterade regeringen sin sedan länge emotsedda forskningsproposition ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och konkurrenskraft”. Här kommer några första reaktioner.

Propositionen innebär dels förstärkt basfinansiering (+1,3 miljarder kr/år till 2020) till lärosätena, dels satsningar (+1,5 miljarder kr/år) till forskning kopplat till globala och nationella samhällsutmaningar. Prioriterade utmaningar är klimat och miljö, hälsa, ökad digitalisering, ett hållbart samhälle och förbättrade kunskapsresultat i det svenska skol- och utbildningssystemet. Forskning för att svara upp mot utmaningarna förpackas i ett antal tioåriga nationella forskningsprogram där framförallt Formas och Vinnova får förstärkta resurser för utlysningar. Universitetskanslersämbetet får ansvar också för granskningen av kvalitetsarbetet inom forskningen och utvärderingsförslaget FOKUS från Vetenskapsrådet verkar inte bli aktuellt.

Propositionen betonar bl a samverkan och nyttiggörande, att de förstärkta basanslagen ska leda till starkare lärosäten där resursförstärkningen förväntas gå till kvalitetshöjning snarare än fler anställda, att de leder till en bättre jämställdhet i akademin, att karriärvägarna för unga forskare ska bli tydligare och att rekrytering i ökad grad ska ske i internationell konkurrens.

Positivt för Chalmers är att SFO-medlen permanentas. Vi kommer även för de kommande åren att erhålla dessa i en separat pott, även om det är otydligt i propositionstexten huruvida ämnesflaggorna kommer att vara kvar. En rimlig gissning, givet att man säger att SFO-medlen ska utvärderas igen om fem år, är att flaggorna kvarstår. Om man tittar på propsitionens inriktning så stämmer många delar väl med vad vi skrev i vårt inspel till forskningspropositionen. Man kan konstatera att många av de interna förändringar som vi arbetat med de senaste åren mycket väl matchar mot pågående förändringar i vår omvärld som nu pekas ut i propositionen. Införandet av Chalmers nya fakultetsmodell, det systematiska arbetet med vår nyttiggörandeprocess, rekrytering av forskarassistenter i internationell utlysning inom breda områden, ett strukturerat arbete med prioriteringar av forskningsinfrastruktur och en ny institutionsstruktur bland annat syftande till starkare institutioner med förmåga till strategiska beslut är några exempel.

Det återstår att se hur effekten blir på finansieringssidan. Regeringen avser att för 2018 och 2019 fördela huvuddelen av de nya medlen baserat på de hittillsvarande parametrarna publikationer och citeringar, samt också på en samverkansparameter. Samverkansindikatorn kommer att ha samma vikt som de båda andra indikatorerna och (delar av?) den metod som Vinnova utvecklat i sina piloter kommer att användas. En bred definition av begreppet samverkan ska användas. Vid denna omfördelning kommer alla lärosäten att garanteras ett minsta totalt forskningsanslag om minst 12000 kr/hst. Detta "golv" gagnar utbildningstunga högskolor med små forskningsresurser och saknar betydelse för Chalmers. I övrigt hänvisas till att hela resursfördelningssystemet (både högre utbildning och forskning) ska utredas och ha påverkan från 2020.

En mycket oroande del är att propositionen anger att lärosätena förväntas ta större ansvar för finansieringen av forskningsinfrastruktur. Här har vi sannolikt stora kostnadsökningar att vänta de kommande åren och det kan kräva kraftiga prioriteringar. Även om vårt basanslag förstärks finns risken att dessa ökningar äts upp av snabbt ökande kostnader för forskningsinfrastruktur.

Sammantaget, en proposition som i många avseenden stämmer väl med hur Chalmers arbetar, men där mycket ännu är oklart. Vi har en analysgrupp som för vår räkning går genom propositionen och sammanställer vad den kan komma att betyda för Chalmers.

Kommentera

Dela artikeln

Lämna kommentar: