08 mars, 2018
Stefan Bengtsson's picture
Stefan Bengtsson Rektor och VD

Jämställdhet på Chalmers

Som rektor och prorektor för Chalmers vill vi fortsätta att lyfta utmaningen Chalmers har kring jämställdhet. I svallvågorna av #metoo har arbetet med att förebygga sexuella trakasserier och kränkande behandling intensifierats på Chalmers. De flesta kvinnor som verkat som studenter eller anställda vid Chalmers har historier att berätta, och dela. #metoo har också öppnat för ett mer fokuserat arbete på andra aspekter av jämställdhet. På Chalmers finns det en hel del att göra. Endast 15% av professorerna är kvinnor vilket är den lägsta nivån jämfört med alla landets lärosäten. I vår överenskommelse med utbildningsdepartementet skall minst 32% av de rekryteringar som görs till professorsnivån under perioden 2017-2019 utgöras av kvinnor. Siffran är framräknad med utgångspunkt från andelen kvinnor som disputerat inom våra vetenskapsområden under ett antal år tillbaka i tiden.

Det finns naturligtvis flera skäl att arbeta för ökad jämställdhet på Chalmers. Alla som sett Paul Waltons föreläsning, lyssnat till Agnes Wold, eller läst någon av de artiklar som dessa forskare stödjer sina resonemang på, borde ha övertygats av de studier som visar att kvinnor generellt har svårare att göra akademisk karriär än män - inte minst på grund av bias vid värdering av kvinnors meriter.

Hur ser det då ut på Chalmers?

Andelen kvinnor på olika nivåer i den akademiska trappan följer ungefär samma mönster som vid andra universitet:

Professor                                                15%

Biträdande professor                              29%

Docent                                                    23%

Universitetslektor                                    26%

Forskarassistent                                      33%

Doktorand                                                35%

 

Det finns en ökande medvetenhet om att detta mönster (som ibland kallas för ”det läckande röret” och även beskrivits som en ”systematisk anrikning av män”) inte löser sig av sig självt över tiden. Det finns flera skäl till detta.

Avgörande för likvärdiga förutsättningar är att resursfördelningen, nationellt såväl som internt på Chalmers, inte missgynnar det ena könet. Studier av det svenska finansieringssystemet (se exempelvis utredningen Hans Excellens, 2010 visar att stora s k excellenssatsningar systematiskt tycks missgynna kvinnor, även inom mansdominerade forskningsområden. Chalmers som varit framgångsrikt i flera sådana utlysningar över åren har sannolikt därmed påverkats. Den samfinansiering som ofta krävs för att ta emot medel av detta slag har dessutom lett till en omfördelning av medel från forskningsmiljöer med en högre andel kvinnor till miljöer med en högre andel män, genom att basanslaget binds upp mot de externa satsningarna. Många yngre kvinnliga forskare på Chalmers beskriver också att de inte involveras i ansökningar av detta slag på samma sätt som de unga manliga forskare som har manliga professorer som stöd i sin karriär. Effekterna av varje litet ”felsteg” i dessa processer blir över tiden stora.

En av de tydligaste effekterna av att kvinnliga forskare missgynnats i karriären är att tiden det tagit för de som befordrats till professor räknat från doktorsexamen under åren 2015-2017 skiljer sig väsentligt. På Chalmers har det i snitt tagit 16 år för männen och 21 år för kvinnorna. Skillnaden i tid upppstår framför allt tidigt i forskarkarriären (före docenttjänsten) och detta kan inte enbart förklaras av barnafödande och större uttag av föräldraledighet. Bristen på förebilder och nätverk liksom coachning är andra skäl som medverkar till att kvinnor väljer bort, eller inte får möjlighet till, en fortsatt akademisk karriär.

En ljusglimt är att det ökade fokus som satts på kvalitet i våra rekryteringsprocesser under de senaste åren resulterat i jämställd rekrytering. Av de 21 rekryteringar som gjordes till akademiska tjänster förra året landade AK:s rekommendationer i 11 kvinnor. Utlysningen av forskarassistenter till styrkeområdena 2016 resulterade i att AK rekommenderade sex kvinnor till de tio tjänsterna.

Vi behöver bli bättre på att mäta och följa upp effekterna för att kunna vidta rätt åtgärder. I det nystartade projektet Fokus jämställdhet pågår nu ett sådant arbete, och vi vill gärna ha input. Inte minst förslag till åtgärder som kan bidra till ökad jämställdhet är välkomna. Även anmälan om deltagande i projektets referensgrupper tas tacksamt emot.

Kontakt: Projektledare Elisabeth Lundin (elisabeth.lundin (at) chalmers.se)

Anna och Stefan

Kommentera

Dela artikeln

2 Kommentarer

Anonym 's picture
Ta hand om de kvinnor ni redan har
Chalmers är tyvärr den sämsta miljö för kvinnor jag har upplevt. Det sitter i väggarna och i personerna, och det är verkligen ingen poäng att rekrytera fler kvinnor om ni inte kan ta hand om dem ni redan har. Ni behöver ta tag i de problem som finns och göra arbetslivet drägligt för era kvinnliga anställda - först då kommer de rekommendera er till andra. De kvinnliga nätverken på t.ex. Facebook och Linkedin växer och vitsorden där blir alltmer viktiga för var man är villig att söka sig som kvinna.
Stefan Bengtsson's picture
Jag kan inte annat än beklaga
Jag kan inte annat än beklaga att du upplevt arbetsmiljön på Chalmers på det sätt du beskriver. Precis som du skriver så behöver vi arbeta med den interna kulturen så att vi är en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män. I det paket av åtgärder som vi nu startar ingår också kulturförändrande aktiviteter och vi måste komma åt orsakerna till att vi i varje steg av den akademiska karriären verkar öka andelen män. Jag vill gärna veta mer om de erfarenheter du har så kontakta mig gärna direkt.

Lämna kommentar: